Möte med burundiska flyktingar i Östafrika
Mellan 26:e mars och 14:e april reste två företrädare från DBF till Rwanda, Uganda och Tanzania där vi träffade flyktingar från Burundi och kartlade deras situation. Vi besökte även ett av våra fadderbarn som också är på flykt.
Sedan juni förra året har över 120 000 burundiska flyktingar lämnat landet. Majoriteten bor idag Rwanda, Uganda och Tanzania. Men det finns även flyktingar som tagit sig till Zambia, Mozambique, Kenya, Malawi, USA och Europa. Många av dem som deltog i demonstrationer mot presidenten Pierre Nkurunziza har tvingats fly landet.
Nakivale Refugee Settlement
Första stoppet på resan var flyktinglägret Nakivale Refugee Settlement i sydvästra Uganda som hyser över 100 000 flyktingar från elva olika länder, varav ungefär 6 000 kommer från Burundi. Vi pratade med flera burundiska flyktingar som berättade om sin situation. Flera av dem har albinism och de sade att de tvingades fly efter att oroligheterna bröt ut i Burundi förra året. ”Det finns ingen säkerhet i Burundi längre”, sade en av flyktingarna. Vi delade ut paraplyer, solkräm med mera.
Nyanlända flyktingar som kommer till den ugandiska gränsen slussas i bussar till Nakivale, medan andra tar sig dit på egen hand. I Nakivale tilldelas de mark och de får själva bygga hus och odla. De får också månatliga ransoner av majs, ris, bönor och andra stapelvaror. De får även tillgång till skolgång och sjukvård även fast det finns en diskriminering mot personer med albinism som går i skolan i lägre utsträckning än andra flyktingar.
Uganda har länge varit känt för att ta emot flyktingar från flera afrikanska länder. I samband med fotbolls-VM 2014 drabbades dock landet av terrorattentat i huvudstaden Kampala utfört av al-Shabab på grund av att landet skickar soldater till Somalia. Efter det har Uganda blivit striktare när det gäller flyktingmottagande men är fortfarande ett av Afrikas mest liberala länder mot flyktingar. Många gånger är det säkrare för flyktingar att ta sig till Uganda än till Europa. Möjligheterna att bli kvotflykting är dock mycket små.
Kampala
I Kampala besökte vi en burundisk organisation som arbetar med den burundiska diasporan. De hyr ett hus i stadens utkanter där burundiska barn får enklare undervisning och där de får information och hjälp. De burundiska flyktingarna har ingen möjlighet att få legala arbeten eller gå i statliga skolor, eftersom de i regel saknar en ugandisk id-handling. I Kampala finns det dock möjlighet att hitta svarta arbeten och lägenheter, men arbetssituationen är svår och boendet trångt. De burundiska flyktingarna har också problem med språket, då Swahili inte är vanligt här. Det lingua franca som används är engelska, vilket ofta är svårt för personer som växt upp i ett franskt system.
Kigali
Många av flyktingarna som lämnar Burundi anländer först till Kigali, där de besöker släktingar och försöker hitta arbeten innan tar sig vidare antingen till Uganda eller till flyktinglägret Mahama. Livet i Kigali är dock svårt då kostnaderna är höga och möjligheterna att hitta arbete är begränsade. Burundiska bostadsområden håller på att växa fram i utkanten av staden. I Kigali höll vi en presskonferens med ungdomar som berättade om sin situation. Vi träffade även samarbetsorganisationens ordförande Evariste Nimubona
Mahama Refugee Camp
I slutet av resan besökte vi Mahama Refugee Camp i sydöstra Rwanda som enbart bara består av burundiska flyktingar. I dagsläget bor ca 60 000 flyktingar i lägret men antalet ökar varje vecka. Lägret drivs av UNHCR i samarbete med bland annat Rädda Barnen och Plan International.
Dar es Salaam
Sista stoppet var Dar es Salaam där vi också träffade flyktingar som nyligen lämnat Burundi på grund av oroligheterna. Många av dessa bor i flyktingläger vid gränsen, andra har återförenats med släktingar som lämnade Burundi redan 1972 under en konflikt som då dödade 200 000 människor.
Läxhjälp med Rädda Barnen och Kompetenscentrum
Varje onsdag mellan kl. 16 -18 arrangerar DBF tillsammans med Rädda Barnen läxhjälp på Kompetenscentrum Gotland (f.d. Komvux). Ungefär 15 volontärer brukar hjälpa 20 – 30 barn i vår mycket uppskattade läxhjälp!
Tjejer i DBF besökte ASOV Stockholm
Mellan 19:e och 20:e mars besökte tjejer i DBF organisationen ASOV Stockholm där de deltog på en tjejfest och uppträdde med musik och dans. Tanken är att vi ska fortsätta göra gemensamma evenemang med ASOV som arbetar för tjejers och kvinnors rättigheter i Sverige och Demokratiska republiken Kongo.
Demokrati för Barns Framtid 